Skip to main content sv

Internationellt fokus under det isländska ordförandeskapet


Under 2019 har det nordiska jämställdhetsarbetet tagit plats internationellt. Den stora metoo-konferensen lockade deltagare från hela världen och de nordiska jämställdhetsministrarna har lovat att arbeta mot de globala jämställdhetsmålen ”med oförsonlig kraft”.

Metoo-konferensen som hölls i Reykjavik i september lockade omkring 800 besökare. Bland dem fanns forskare, representanter från kvinnorörelsen, politiker och aktivister.
− Målet var att belysa metoo ur ett intersektionellt perspektiv. Jag tycker att det lyckades väldigt bra, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir, senior rådgivare för jämställdhet hos Islands statsminister.

Bland metoo-konferensens talare fanns flera framstående föreläsare som Angela Davis, Roxanne Gay och Emma Holten.
− Det finns inga enkla lösningar på problemet med sexuella trakasserier men arbetet är högt prioriterat i Norden och kommer fortsätta att vara det framöver, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

De nordiska jämställdhetsministrarna har bland annat beslutat att ta frågan vidare genom att finansiera ett treårigt forskningsprojekt om sexuella trakasserier i arbetslivet.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet utgick under 2019 från fyra prioriterade ämnesområden:

  • våld mot kvinnor och sociala konsekvenser mot bakgrund av metoo,
  • jämställdhet på arbetsmarknaden och lika lön,
  • män och jämställdhet samt
  • jämställdhet i Norden och Arktis.

Under året har det bland annat arrangerats workshops om män och jämställdhet i Torshavn och Köpenhamn. Nordiska ministerrådet har också tagit fram studien ”State of Nordic Fathers” tillsammans med Promundo. ­­

Jämställda löner i fokus

Våren 2019 hölls den internationella konferensen Nordic Future of Work i ett samarbete mellan Nordiska ministerrådet och Internationella arbetsorganisationen (ILO). Under konferensen lyftes bland annat könssegregeringen på arbetsmarknaden och vägar mot jämställda löner. Särskilt när det gäller lönerna finns just nu flera länder som tänker nytt och testar nya metoder, menar Rósa Guðrún Erlingsdóttir. År 2018 införde till exempel Island en ny lag som innebär att alla stora arbetsgivare måste kunna visa att de betalar lika lön för lika arbete.

Under Nordic Future of Work diskuterades även mäns ansvar för barn och hushåll.  

− Det märktes att det finns ett stort intresse för de frågorna och för lösningarna som vi har i den nordiska modellen, till exempel de öronmärkta pappamånaderna i föräldraledigheten, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

”Vi har lösningar som fungerar”

Att nå ut internationellt med goda exempel från den nordiska jämställdhetspolitiken har varit ett uttalat mål under 2019.

− Vi har lösningar som fungerar och det ska vi berätta om. Det handlar inte om att tala om för andra hur de ska göra utan om att få till en dialog, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

Som en del i den internationella satsningen hade Nordiska ministerrådet stark närvaro under CSW i New York. Inför mötet skrev de nordiska jämställdhetsministrarna under en gemensam deklaration där de lovade att ”leverera gentemot jämställdhetsmålet i Agenda 2030 med oförsonlig kraft”.

I samband med årsskiftet lämnar Island ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vidare till Danmark, Grönland och Färöarna.

− De kommer att bygga vidare på det internationella arbetet. 2020 är ett stort jämställdhetsår i och med 25-årsjubileumet av Pekingplattformen, säger Rósa Guðrún Erlingsdóttir.

 Charlie Olofsson

Paneldiskussion under konferensen #MeToo – Moving Forward, september 2019.

Få insatser riktade till unga som har sex mot ersättning i Norden

Unga som har sex mot ersättning är en sårbar och särskilt utsatt grupp, men i de nordiska länderna är sociala insatser som riktar sig specifikt till denna grupp begränsade i antal. Det visar den nya rapporten Young people, vulnerabilities and prostitution/sex for compensation in the Nordic countries. Tidigare forskning visar att fler unga män än unga kvinnor uppger att de har erfarenhet av sex mot ersättning och även att unga HBTQ-personer i större utsträckning rapporterar att de har erfarenhet av sex mot ersättning, än unga personer som inte definierar sig som HBTQ.


Rapporten Young People, vulnerabilities and prostitution/sex for compensation in the Nordic countries fokuserar särskilt på unga personers erfarenheter av sex mot ersättning och syftar till att sammanställa, analysera och problematisera kunskap om denna fråga i Norden. Studien har tre delsyften. Dels syftar studien till att presentera befintlig kunskap om unga människors erfarenheter av sex mot ersättning, men också till att kritiskt diskutera de metoder som tillämpats i kunskapsproduktionen. Vidare beskriver och analyserar studien sociala insatser i relation till unga som har sex mot ersättning, samt analyserar tillämpning av lagstiftning som är relevant för denna målgrupp.

Det är första gången kunskap om unga som har sex mot ersättning sammanställs och synliggörs i samtliga nordiska länder. Sammanställningen av tidigare forskning, rapporter och intervjuer med professionella om erfarenheter och kunskap om fältet erbjuder sammantaget ett forskningsbaserat underlag för många olika aktörer som möter frågan i Norden, säger Charlotta Holmström, sociolog och huvudansvarig forskare för studien.

– Det är angelägen kunskap för alla aktörer som träffar unga personer i sitt arbete, bland annat inom socialt arbete, hälso- och sjukvård, polis, rättssystem och skola, men också för aktörer som arbetar med policyarbete.

Behov av mer kunskap
för att kunna ge adekvat stöd

I studien presenteras nationella rapporter från de fem nordiska länderna, skrivna av forskare på fältet i respektive land. Rapporterna bygger på olika typer av material; en del i huvudsak på tidigare forskning och rapporter, medan andra i huvudsak baseras på empiriskt material insamlat genom intervjuer med professionella som arbetar inom fältet.

Resultaten visar sammantaget att forskning om unga som har sex mot ersättning i de nordiska länderna är relativt begränsad. Få sociala insatser erbjuds specifikt till unga som har sex mot ersättning. Aktörer som möter unga efterfrågar mer kunskap om sex mot ersättning på en rad skilda nivåer; gällande förekomst och omfattning, motiv och erfarenheter, men också gällande vilka konsekvenser erfarenheter av sex mot ersättning har för de unga. Framförallt uttrycks stort behov av fördjupad kunskap gällande bemötande av unga som har erfarenhet av sex mot ersättning och hur verksamheter kan samarbeta kring denna fråga. Sammantaget finns det behov av mer kunskap om unga i Norden som har sex mot ersättning för att kunna erbjuda unga personer adekvat hjälp och stöd.


Huvudresultat från rapporten Unga utsatta, sårbarhet och prostitution/sex mot ersättning i Norden

Unga män samt HBTQ-personer oftare utsatta

Rapportens genomgång av tidigare forskning visar att fler unga män än unga kvinnor har erfarenheter av sex mot ersättning. Det är även en större andel unga HBTQ-personer[1] som rapporterar erfarenheter av sex mot ersättning än unga som inte definierar sig som HBTQ. Vidare berättar professionella på fältet att de möter unga vuxna migranter. Det är en grupp som inte finns representerad i litteraturen.

Få sociala insatser specifikt till unga som har sex mot ersättning

Få sociala insatser erbjuds specifikt till unga som har sex mot ersättning. Samtidigt visar tidigare forskning att unga som har sex mot ersättning i större utsträckning uppger att de har erfarenhet av drog- och alkoholkonsumtion, olika sorters utnyttjande, självskadebeteende och psykisk ohälsa.

Begreppsanvändningen har betydelse

I samtliga nationella rapporter lyfter socialarbetare och andra professioner på fältet betydelsen av begreppsanvändningen. Man betonar vikten av vilka begrepp som används för att beskriva unga personers erfarenheter av sex mot ersättning för möjligheterna för professionella att nå unga i behov av hjälp och för att kunna erbjuda adekvat stöd. Flera av de professionella inom sociala stödfunktioner som har intervjuats framhåller att begreppet prostitution försvårar möjligheten att etablera en relation med personer som behöver stöd och att det kan bidra till ökad stigmatisering.

Begränsat fokus på strukturella faktorer

I tidigare forskning och rapporter gällande ungas erfarenheter av sex mot ersättning har fokus i huvudsak varit på individuella och sociala förhållanden. Strukturella förhållanden beskrivs och analyseras i betydligt mindre utsträckning. Mer kunskap om strukturella faktorers betydelse för unga människors erfarenheter av sex mot ersättning efterfrågas.

Kunskapsläget – begränsad kunskap om unga som har sex mot ersättning

Vid genomgången av tidigare forskning och annan litteratur konstateras att kunskapen om unga i Norden som har sex mot ersättning är relativt begränsad och att omfattning och typ av kunskap om unga som har sex mot ersättning skiljer sig åt i de olika nordiska länderna.

Varierande lagstiftning inom Norden

De nordiska länderna har olika lagstiftning i förhållande till försäljning och köp av sexuella tjänster. Köp av sexuell tjänst av minderårig är emellertid kriminaliserat i alla nordiska länder. Även andra lagar påverkar ungdomar som har sex mot ersättning, men vilka lagar som är aktuella och hur de implementeras beror i stor utsträckning på om de som har sex mot ersättning är över eller under 18 år.

Susanna Young Håkansson


[1] Den svenska förkortningen HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter och motsvarar den nordiska och internationella förkortningen LGBTI.

NIKK har nya uppdrag om sexuella trakasserier, framtidens arbetsliv och LGBTI i Norden


NIKK har tre nya uppdrag, alla med projektstart 2019. Uppdragen fokuserar på att kartlägga forskning och kunskap om sexuella trakasserier i arbetslivet, hållbarhet och jämställdhet i framtidens högteknologiska arbetsliv samt att kartlägga och analysera LGBTI-området i Norden. Projekten ska bidra till ökad kunskap och kvalitet i jämställdhetsarbetet i Norden inom sitt respektive fält.

Hållbarhet och jämställdhet inom framtidens högteknologiska arbetsliv

Den framtida arbetsmarknaden kommer att digitaliseras, robotiseras, och automatiseras, vilket innebär att vissa yrken kommer att försvinna och allt fler arbetstillfällen efterfrågas inom den s.k. STEM-sektorn, dvs naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik (Science, Technology, Engineering and Mathematics). Med tanke på att arbetsmarknaden är könsuppdelad och andelen kvinnor i sektorn är låg, kan detta på längre sikt få betydelse för jämställdheten på arbetsmarknaden i Norden. Nordiska ministerrådets arbetslivs-, jämställdhets-, utbildnings- och forskningssektorer samt det nordiska samarbetsprogrammet Generation 2030 har därför gett NIKK i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag. Underlaget ska undersöka hur de nordiska länderna arbetar med att få bättre könsbalans på utbildningar och yrken som efterfrågas inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena och hur detta förväntas bidra till hållbarhet och jämställdhet på framtida arbetsmarknader.

Uppdraget ska resultera i:

  • En nordisk forskningsöversikt över befintlig forskning kring könsbundna studieval inom STEM-området
  • En inventering av konkreta insatser i Norden för att minska könsobalansen inom STEM
  • En analys av inventerade insatser
  • En utblick hur ett urval av andra länder utanför Norden främjar könsbalans inom STEM

Projektperiod: juni 2019 – december 2020
Projektbudget: 800 000 DKK


Kartläggning och analys av LGBTI-området i Norden

År 2020 inleds ett nytt formellt nordiskt samarbete om lika behandling och rättigheter för LGBTI-personer. För att samarbetet ska bli träffsäkert, effektivt och långsiktigt har NIKK fått i uppdrag av Nordiska ministerrådet att genomföra en kartläggning och analys av LGBTI-området.

Uppdraget ska resultera i:

  • En kartläggning som ska belysa nationella förhållanden gällande lagstiftning och förvaltningsstruktur av LGBTI-området, teman och insatsområden i fokus på nationell nivå, samt inspirationsmodeller för det nordiska samarbetet.
  • En konsultationsprocess där civilsamhällsorganisationer, myndigheter och andra aktörer som arbetar för lika rättigheter för LGBTI-personer i Norden ges möjlighet att bidra till att identifiera teman och insatsområden det nordiska samarbetet bör prioritera på LGBTI-området.
  • Analys och rekommendationer baserade på kartläggningen och konsultationen. Rekommendationerna ska riktas till de nordiska jämställdhetsministrarna och peka på teman och insatsområden, insatser och samarbetspartners för LGBTI-området.

De nordiska jämställdhetsministrarna ska diskutera rekommendationerna och därefter anta strategiska insatsområden, som man menar ger störst möjlig nordisk nytta på LGBTI-området. Den övergripande målsättningen, insatsområden och delmål ska därefter sammanfattas i ett tillägg till Nordiska samarbetsprogrammet för jämställdhet 2019-2022.

Projektperiod: september 2019 – maj 2020
Projektbudget: 500 000 DKK


Nordiskt kunskapslyft om sexuella trakasserier: en förstudie

Nordiska ministerrådet har genom jämställdhets­samarbetet initierat en forskningsbaserad förstudie för att synliggöra kunskapsluckorna om sexuella trakasserier i arbetslivet och ta fram förslag hur de ska åtgärdas. NIKK har fått i uppdrag att genomföra förstudien, som färdigställs i mars 2020. De nordiska jämställdhets­ministrarna har dessutom beslutat att finansiera en nordisk forskningssatsning, som utifrån förstudiens förslag, ska bidra till att öka kunskapen om sexuella trakasserier i arbetslivet och ligga till grund för framtida insatser mot sexuella trakasserier. Behovet av ökad kunskap om genusbaserad utsatthet i arbetslivet och om hållbara sätt att bekämpa problemet är uppenbar i Norden. Utredningar och kartläggningar har tidigare initierats i de enskilda länderna, men en gemensam nordisk helhetsbild saknas.

Uppdraget ska resultera i:

  • En forskningsbaserad kartläggning av nyligen avslutade och pågående forskningsprojekt, kartläggningar och andra relevanta studier i Norden relaterade till genusbaserad utsatthet på arbetsmarknaden.
  • En sammanställning av det nordiskt komparativa kunskapsbehov som framkommit inom ramen för det nordiska samarbetets arbete med metoo-frågeställningarna.
  • En presentation av hur ett treårigt forskningsprogram bör utformas. Tematiskt innehåll, finansiering, former för utlysning, samt uppföljning och utvärdering ingår i uppdraget.

Projektperiod: september 2019 – mars 2020
Projektbudget: 500 000 DKK

Nya samarbetsprojekt
stärker jämställdheten i Norden

Sexuella trakasserier och mobbning bland barn och unga, kvinnor i omsorgssektorn och maskulinitetsnormer. Det är teman som behandlas av några av de sammanlagt sju projekt som har beviljats medel från Nordisk jämställdhetsfond 2019.


Under våren utlystes medel från Nordisk jämställdhetsfond för sjunde året i rad. Utlysningen har resulterat i sju nya, nordiska samarbetsprojekt på jämställdhetsområdet. Läs mer om projekten och vad de ska göra på respektive projekts sida.

Projekt som beviljats medel av Nordisk jämställdhetsfond 2019:

  • Feminist and queer solidarities beyond borders
  • Forskningsbaserad kunskap mot sexuella trakasserier och mobbning bland barn och unga
  • Human Trafficking – Why unaccompanied girls and boys become victims of human trafficking
  • Intra-Nordic Workshop on SOGIE Refugees
  • Nordisk panelsamtale – Feminisme og antifeminisme i Norden
  • Nordiskt samarbete i jämlikhetsarbete med fokus på maskulinitet
  • Understanding Gender Inequality Among Care Givers in Aging Sector in Nordic Countries

Nordisk jämställdhetsfond administreras av NIKK på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Information om utlysningen 2020 kommer senare i år.

Senast uppdaterad 21 november 2019