Skip to main content sv

Covid-19 och effekterna på jämställdhet i Norden

Alla nordiska länder påverkas starkt av den pågående pandemin. Men hur skiljer sig konsekvenserna för kvinnor och män? Och vad får covid-19 för effekter på jämställdhetspolitiska frågor? Här listar NIKK några viktiga länkar med information från de nordiska länderna.


Danmark

I Danmark har fokus legat på måns våld mot kvinnor, och den ökade risken för utsatthet med anledning av karantänen under pandemin. Regeringen har upprättat ett nödkriscenter för våldsutsatta och satsat extra resurser på platser till nödutsatta.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats:
Penge på vej til nødpladser på kvindekrisecentre

Nye tal fra Lev uden vold – hotlinen under coronakrisen

Institut for Menneske Rettigheter, det danska likabehandlingsorganet, har tagit fram en rapport om hur pandemin påverkar mänskliga rättigheter.

Läs rapporten Menneskeretlige hensyn i kampen mod COVID-19 här

Forskningscentret Kvinfo håller på att utarbeta ett material kring kön, jämställdhet och corona.
På deras webbplats finns artiklar, som tar upp olika effekter.

Besök Kvinfos webbplats

Finland

I Finland har regeringens center för jämställdhetsinformation tagit fram en webbplats med information, nyheter och aktuella aspekter på vilka effekter pandemin får på jämställdheten och hur den påverkar män och kvinnor olika.

Besök webbplatsen (på finska)

På departementsnivå har rapporten ”Insatser för att stärka välfärden och jämställdheten under och efter coronakrisen” tagits fram. Den slår fast att det krävs både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att jämställdheten ska bevaras.

Läs rapporten (på finska)

Läs en artikel om rapporten (på svenska)

Det har även tagits fram en webbplats med stöd till kommunerna, när det gäller hälsa och välfärd under pandemin – där jämställdhet är en aspekt.

Besök webbplatsen

Island

På Island har frågan om ökad risk för våld varit på agendan. Regeringen har tillsatt en koordinationsgrupp som samlar olika aktörer, både från stat, myndighet och kommun, för att koordinera arbetet.  Island har även lyft frågan om jämställdhet och covid-19 i internationella sammanhang:

Läs mer på regeringens webbplats:
Women Leaders Virtual Roundtable on covid-19

Prime Minister of Iceland and Austrian Minister of Equality discuss covid-19 and gender equality 

Islands största kvinnoorganisation, Kvenréttindafélag, har information om covid-19 och jämställdhetseffekter på sin hemsida (kvenrettindafelag.is). De har även deltagit i en panel om kvinnor rättigheter och covid-19 och lyft situationen på Island.

Panelsamtalet på engelska kan ses här

Norge

I Norge har Kilden kjønnsforskning.no fått i uppdrag av departementet att dokumentera möjliga jämställdhet- och jämlikhetseffekter av åtgärder som införts på grund av covid-19. Uppdraget är knutet till mäns våld mot kvinnor, arbetsliv och ekonomi. Kilden har också en hemsida där de samlar information i ämnet.

Besök webbplatsen

Den norska regeringen har i utrikespolitiken betonat vikten av att stärka flickor och kvinnors rättigheter under pandemin, samt beslutat att göra kriscenter för våldsutsatta kvinnor till en samhällskritisk funktion.

Läs mer på regeringens webbplats:

Utviklingsministeren maner til internasjonalt samarbeid for å styrke jenters og kvinners rettigheter under covid-19

Krisesentre er en samfunnskritisk funksjon

Sverige

I Sverige följer Jämställdhetsmyndigheten vilka konsekvenser covid-19 kan få för jämställdheten och den svenska jämställdhetspolitiken.

Läs mer på Jämställdhetsmyndighetens webbplats


Regeringen har skjutit till extra pengar för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet, samt gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram arbetssätt för hur kommunerna kan sprida information om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck och hur kontakt kan tas med våldsutsatta.

Läs mer på regeringens webbplats:
100 miljoner i stöd för att hjälpa våldsutsatta och barn i utsatthet

Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten för att nå våldsutsatta med anledning av coronaviruset.

Ida Måwe

Nordiska ministerrådet har publicerat en digital katalog som visar några av de senaste innovativa lösningarna från nordiska bolag som kan användas i kampen mot covid-19.

Unga röster i fokus under det danska ordförandeskapet


I år är det 25-årsjubileum för Pekingplattformen och det präglar det nordiska jämställdhetsarbetet. Länderna har stark internationellt fokus under hela året och gör plats för unga att vara med och sätta agendan för framtiden.

Det internationella fokuset kommer att märkas på flera sätt under året. Till exempel kommer de nordiska länderna att hålla ett stort gemensamt program under den årliga internationella kvinnokonferensen i New York i mars. Under det nordiska programmet kommer unga talare att spela huvudrollen.

− Många unga idag var inte ens födda när Pekingplattformen skrevs. Det är viktigt att involvera dem och få deras syn på vilka frågor som är viktiga, säger Kira Appel, biträdande chef för Jämställdhetsdepartementet i Danmark.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention. Det är formulerat som en handlingsplan i 12 punkter och antogs av FN år 1995. Kira Appel beskriver plattformen som en milstolpe i det internationella jämställdhetsarbetet.

− Det blev något att samlas kring och frågorna är fortfarande aktuella. Det behövs fortsatt fokus på implementering av handlingsplanen. Samtidigt måste vi också lyssna på unga och lyfta in nya frågor som inte finns med i planen, säger hon.

Efter konferensen i New York, längre fram i vår, kommer det att hållas en nordisk ungdomskonferens i Köpenhamn med fokus på ungdomars visioner for framtidens jämställdhetspolitik. För att ytterligare stärka ungas röster lanserar de nordiska länderna även kampanjen #GenerationEqualityNordic, som genomförs i synergi med UN Women’s kampanj #GenerationEquality.

Fyra prioriterade områden

Det nordiska jämställdhetssamarbetet utgår under år 2020 från fyra prioriterade ämnesområden. Utöver det internationella fokuset på Pekingplattformen kommer det att riktas särskild uppmärksamhet mot områdena våld och trakasserier, män och jämställdhet samt LGBTI-frågor.

Det nordiska samarbetet kring LGBTI-frågor är fortfarande under uppbyggnad. Nordiska ministerrådet har beslutat att frågorna ska förvaltas inom jämställdhetsområdet och nya medel har skjutits till.

− Alla de nordiska länderna är enade om att LGBTI-personer är en grupp som utsätts för diskriminering och man ser att det finns en nytta i att samarbeta och lära av varandra, säger Kira Appel.

I ett första steg genomförs nu en kartläggning av vad som kan göras på nordisk nivå. LGBTI-organisationer från alla de nordiska länderna har involverats i processen, som ska mynna ut i förslag på hur Nordiska ministerrådet kan jobba vidare för att förbättra LGBTI-personers livsvillkor.

Maskulinitet i fokus

Under året kommer Nordiska ministerrådet att genomföra en rad aktiviteter på jämställdhetsområdet. I juni hålls till exempel ett seminarium på Grönland om våld i nära relationer och i september är Nordiska ministerrådet med och arrangerar internationella konferenser i Estland och Lettland. Längre fram i höst hålls även en konferens om den så kallade ”manosfären” på internet där män organiserar sig och odlar hyperkonservativa, kvinnofientliga idéer kring maskulinitet.

Både maskulinitetsfrågorna och arbetet mot våld har sedan många år en given plats i det nordiska jämställdhetsarbetet. Inom de här områdena dyker det också hela tiden upp nya frågor, förklarar Kira Appel. Hon knyter tillbaka till den kommande internationella kvinnokonferensen i New York:

− Jag tycker att det är viktigt att vi i Norden, som har jobbat länge med jämställdhetsfrågor, kan gå före och lyfta nya problem till ytan. Jag hoppas också att vi ska få fram hur viktigt det är att fortsätta jobba med Pekingplattformen och motarbeta den backlash som nu syns runtom i världen, säger hon.


Text: Charlie Olofsson
Publicerad: 2020-03-02

Senast uppdaterad 31 mars 2020