Skip to main content sv

Young parents, parental leave and gender equality


The project will produce a Nordic overview of on the socio-economic patterns and cultural aspects of parental leave take-up by young parents under 30 years of age, as well as the consequences of these patterns for gender equality in the labour market and in family life. We will indicate risks of marginalisation of young mothers and fathers, and map how parental leave policies in the various countries are addressing the situation.

An overview report will be produced with research findings and statistics from each country. The results will be disseminated in a seminar. Youth and student NGOs are invited to participate in the gathering of information for the report, as well as in the discussion of the results in the seminar.

Based on the findings of the overview, a research article will be prepared to be published in a scientific journal. The overview is also expected to lead to further applications to produce new research on the take-up and consequences of parental leave by young people.

The project will provide a more nuanced, age-specific understanding of the possibilities and obstacles of gender equality among young parents in the Nordic countries. The similarities and differences in different countries provide valuable input and inspiration for future policies and good practice in promoting a more equal sharing of leave also among young parents, reducing the obstacles of childbearing and improving the wellbeing of young mothers, fathers and their children.

Den digitala bioekonomin – en metodhandbok för en jämställd nordisk bioekonomi


Skogs- och jordbrukssektorn utgör viktiga delar av den nordiska bioekonomin men är två av Nordens mest könssegregerade näringar. Digitalisering och en ökad automatisering av tunga arbeten skulle kunna gynna jämställdheten inom sektorerna. Detta har dock inte skett.

Projektet kommer undersöka hur den digitala omvandlingen påverkar jämställdheten hos unga i den nordiska bioekonomin och hur en digital utveckling kan främja jämställdheten. Projektet förväntas ge en djupare förståelse för hur jämställdhetsperspektivet kan integreras bland både akademi och näringsliv samt en metodhandbok för en mer jämställd vardag för bioekonomins framtida medarbetare.

Projektet drivs av Samnordisk skogsforskning (SNS), Nordisk kommitté för jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ), Skógarkonur, University of Eastern Finland, Norges forskningsråd, Landbruks- og matdepartementet Norge, Københavns Universitet, Jord- och skogsbruksministeriet Finland, Lantbrukarnas riksförbund, Ålands hushållningssällskap, Ålands Skogsvårdsförening och tio studentrepresentanter från universitet i Norden.

Sexuella trakasserier på arbetsplatser inom hälsosektorn


Insatser för att förebygga och hantera sexuella trakasserier är centrala i arbetet för jämställdhet mellan könen och ett jämställt och inkluderande arbetsliv. Fenomenet sexuella trakasserier hänger ofta i hop med makt och maktlöshet, och kan få stora konsekvenser för både den enskilda och verksamheten. Hälsosektorn är en sektor med hög andel deltidsanställda, tillfälligt anställda och hög sjukfrånvaro. På arbetsplatsen finns inte valfrihet att välja bort personer som inte kan uppföra sig eller som kränker andra. Den anställda måste dagligen förhålla sig till patienter och kollegor.

Projektet ska utveckla ett nordiskt nätverk som ska kartlägga hur kommuner i Norden arbetar med sexuella trakasserier inom hälsosektorn. Kartläggningen ska resultera i ett idéhäfte om hur man kan jobba förebyggande och aktivt med att förhindra sexuella trakasserier. Genom samarbetet möjliggörs erfarenhetsutbyte, metodutveckling och ökad kunskap om jämställdhet i arbetslivet. Resultatet ska presenteras vid en nordisk konferens, samt finnas tillgängligt i kommunerna.

Equality in isolated labour markets (EQUIL)


I ett jämställt samhälle är både kvinnor och män aktiva på arbetsmarknaden och i familjelivet, men vi vet lite om hur dessa ideal står sig i samhällen med begränsade möjligheter till arbete. I detta projekt kommer vi att jämföra tre relativt isolerade områden i Norden: Narsaq på södra Grönland (1600 invånare), Suðuroy på Färöarna (4600 invånare), samt Læsø i Danmark (1800 invånare). Målet är att förstå lokala strategier och könsroller bland kvinnor och män i relativt isolerade områden, vad gäller arbete och social samverkan, för att potentiellt uppnå jämställdhet.

Resultaten förväntas skilja sig åt markant mellan regionerna, beroende på geografi, samt skilda historiska, ekonomiska och demografiska förutsättningar. Vi förväntar oss dock att kunna visa på värdefulla nya insikter från komparationen, och att kunskapen från sådan forskning kan bidra till planeringen av hållbar demografisk och ekonomisk utveckling, liksom fördjupa vår kunskap om platsens betydelse för sådan utveckling.

Trakassering og seksuell trakassering i arbeidslivet


Seksuell trakassering er et omfattende problem i hotell- og restaurantbransjen. Undersøkelser av opplevd seksuell trakassering blant medlemmer i det norske Fellesforbundet og det danske Fagligt Fælles Forbund 3F viser at 21 prosent i Norge og 24 prosent i Danmark har opplevd seksuell trakassering i jobbsammenheng. Fra Sverige vet vi at cirka 13 prosent av kvinnelige arbeidstakere i hotell- og restaurantbransjen har opplevd seksuell trakassering fra kunder, og 6 prosent sier de har opplevd seksuell trakassering fra ledere eller kolleger.

Diskrimineringsombudsmannen i Sverige, Institut for Menneskerettigheder i Danmark og Likestillings- og diskrimineringsombudet i Norge gjennomførte en undersøkelse for å skaffe mer kunnskap om hva som hindrer en effektiv håndtering av saker om trakassering og seksuell trakassering på arbeidsplassen. En del av dette arbeidet var å undersøke hvordan sammenhengen mellom seksuell trakassering og trakassering på andre grunnlag ser ut. Undersøkelsen og arbeidet mot trakassering var tema på et seminar høsten 2018. Målgruppene var folk med kunnskap om hotell- og restaurantbransjen og/eller trakassering i arbeidslivet.

Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden


Många ungdomar väljer fortfarande yrke efter kön. Ett sätt att stödja ungdomar att våga välja, och fullfölja, ett otraditionellt yrkesval är att stödja deras tidiga kontakt med arbetslivet. För flera sker kontakten under yrkesutbildningen i det arbetsplatsförlagda lärandet. Handledare på arbetsplatsen behöver stöd att uppmärksamma ojämlika strukturer. Lärare i skolan behöver förbereda eleverna på vad de kan möta i arbetslivet och ge dem strategier att navigera. Syftet med detta projekt var att lyfta fram goda exempel, identifiera framgångsfaktorer och utifrån dem ta fram verktyg för förändring till skolor och arbetsplatser.

Jämställdhet i arbetsplatsförlagt lärande i Norden var ett nordiskt idé- och erfarenhetsutbyte. Projektet kartlade de metoder som användes, delade med sig av dem på nätverksträffar och dokumenterade erfarenheter på webben. Målet var att tillhandahålla verktyg som kan användas i jämställdhetsarbete inom yrkesutbildning.

Enhancing labour opportunities for women in the Nordic Countries


Denna jämförande studie mellan tre små och medelstora städer i Norden syftade till att identifiera och dela med sig av bästa praxis för att förbättra integrationen av arbetsmarknaden bland migrantkvinnor.

Marginalisering är fortfarande ett problem för många migrantkvinnor i Norden, särskilt på arbetsmarknaden.

Forskning visar att arbetskraftsdeltagandet är lägre bland migrantkvinnor, och att arbetslöshet är vanligare i gruppen. En pilotstudie som genomfördes vid University of Akureyri (Island) visar att migrantkvinnor är en av de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden på Island.

Många kvinnor upptar positioner som inte passar deras utbildningsnivå. Trots att de har högre utbildningsnivåer än män, hade 30 procent av migrantkvinnorna som deltog i en undersökning 2016 anställningar som inte passade deras bakgrund. Motsvarande siffra bland isländska kvinnor var åtta procent. Denna skillnad hade en direkt inverkan på inkomst, migrantkvinnor tjänade betydligt mindre än isländska kvinnor (eller migrantmän), eftersom de var i yrken som inte tog hänsyn till deras utbildning.

Projektet undersökte politik och praxis i tre städer i tre nordiska länder, Finland, Sverige och Island. Målet var att identifiera politik och praxis som påverkade sysselsättningen av migrantkvinnor.

En likestilt og mangfoldig skogbruksnæring i Norden


Det grønne skiftet vil kreve innovasjon og nytenkning innenfor skogbruket. Til det trengs et mangfold av kunnskap og erfaringer. Hittil har dette vært en næring som er mannsdominert. Dette prosjektet ønskede å engasjere flere kvinner og unge til en framtid i skogbruket.

Kvinner i Skogbruket i Norge, Spillkråkan i Sverige og skogforskningsinstitusjonen skògræktin på Island er alle organisasjoner innenfor skogbruket. Sammen med Stiftelsen KUN, som jobber for likestilling inkludering og mangfold, de gjennomførte et forprosjekt 2017.

Prosjektet samlede representanter fra de fire organisasjonene til et tre dagers seminar for å diskutere hvordan vi kan få til et tettere samarbeid mellom de nordiske landene. Resultatet fra samlingen var en beslutning og en plan for å få til et formalisert langsiktig samarbeid.

Jämställdhet i polisorganisationer


Det huvudsakliga syftet med projektet “Women in the Police” är att fokusera på jämställdhet och mångfald i polisorganisationer. Särskilt fokus riktas mot möjligheterna att kombinera arbetsliv och familjeliv och mot att i bred bemärkelse diskutera arbetsvillkor som kvinnor, likväl som män, möter i en mansdominerad organisation. I projektet kommer polisens rekryteringsprocesser granskas från ett jämställdhetsperspektiv.

Seminariet “Women in the police: from patrolling to leadership” arrangeras i Riga den 31/5-1/ 2017. Här kommer goda exempel och information från nationella satsningar för att öka andelen kvinnor inom polisen i de nordiska och baltiska länderna att presenteras och diskuteras. Ambitionen är att undersöka om olika jämställdhetsstrategier faktiskt resulterat i en högre andel kvinnor på alla nivåer inom polisen. Har strategierna lett till önskad effekt?

Updated 19 november 2019